BLOGGEN

Företags – och samarbetsansvarig

Företags- och samarbetsansvarig - vad är det?

 

Under Höstmötet kommer Stadgas styrelse 2019 föreslå att en till styrelsepost läggs till i styrelsen fr.o.m 2020. För att inte alltför mycket tid av Höstmötet ska gå till att presentera den nya styrelseposten och diskutera behovet av den, önskar jag att de som är intresserade av posten skulle dyka upp på Höstmötesinfot den 5.11. Om du inte kan närvara där, följer här en sammanfattning på posten och behovet av den.

Så, företags- och samarbetsansvarig. Vad är det och varför behövs det?

Tanken bakom instiftandet av den nya posten grundar sig i Stadgas växande verksamhet och förändringarna i finansieringen av föreningens verksamhet. Styrelsens verksamhet behöver omorganiseras så att att Stadga ska klara av utmaningen att fortsätta växa, fastän våra inkomster minskar. Stadgas styrelse på 7 personer är dessutom den minsta styrelsen bland de juridiska föreningarna, och eftersom Stadga starkt försöker frångå tankesättet att vi är ”en så liten och ung förening”, behöver föreningens verksamhet stödas av en struktur som gör tillväxt möjlig.

Företags- och samarbetsansvariga skulle ta över vissa uppgifter från övriga styrelseposter, så att alla styrelsemedlemmar ska kunna fokusera bättre på sitt huvudsakliga ansvarsområde. Såsom postens namn säger, kommer tyngdpunkten i posten ligga på samarbetet mellan Stadga och företag och vänföreningar. För att Stadgas verksamhet ska kunna hållas på samma nivå som tidigare även utan prepkurs, kommer företags-och samarbetsansvariga upprätthålla, förbättra och utveckla redan existerande företagssamarbeten, samt hitta nya företag som är intresserade av att samarbeta med Stadga. Den här uppgiften har tidigare legat på ordförande ensam, och det är inte ändamålsenligt. Till ordförandes uppgifter hör så mycket annat än att utveckla samarbeten, och resulterar i att ordförande inte kan lägga så mycket tid på företagssamarbeten som skulle behövas. I praktiken skulle denna förändring innebära att företags- och samarbetsansvariga gör samarbetsavtalen tillsammans med ordförande, och håller kontakt med företagen och koordinerar samarbetet med dem. Det här kommer även att frigöra tid hos ordförande för att fokusera på organiserandet av Stadgas verksamhet och planera inför Stadgas framtid, så som är meningen.

Under ”samarbete med vän-och systerföreningar” kommer ligga att direkt koordinera det samarbetet. I praktiken innebär det att företags- och samarbetsansvariga koordinerar evenemangen med en annan förening, och det endast kommer att ligga på evenemangsansvariga att ordna själva evenemanget. Detta kommer att lätta på arbetsbördan hos evenemangsansvariga, och ändra på posten i enlighet med hur den ser ut hos andra föreningar. Företags- och samarbetsansvariga kommer även att samarbeta nära med projektansvariga. Det kommer fortsättningsvis ligga på projektansvariga att ordna större evenemang och projekt inom Stadga, såsom tidigare, men när det finns behov av samarbete med en annan part finns företags-och samarbetet där för att hjälpa till. Det kommer även ge projektansvarige mer tid att faktiskt planera själva evenemanget.

Eftersom den nya posten kommer ha ett så nära samarbete med företag, kommer denna även ta över exkursionerna, både inrikes-och utrikesexkursionerna, av studieansvariga. Studieansvarigas hela koncentration och ork kommer även att behövas till intressebevakning inom ÅA. Det har säkert inte undgått någon att saker inte fungerar som de ska på ÅA, och det här förutsätter väldigt mycket jobb av studieansvariga. Därav vill vi lätta på dennes arbetsbörda, och flytta bort ”extra” uppgifter från posten.

I och med förändringarna i posterna, kommer Resekommittén i framtiden flyttas till företags-och samarbetsansvariga. Kommittéen kommer även att ansvara för att ordna inrikesexkursioner.

Företags- och samarbetsansvariga kommer även bli medlem i projektkommittéen, vilken även i fortsättningen kommer att ledas av projektansvariga. Projektkommittéen kommer inte längre ha ansvar för medlemsprodukter. Detta ansvar kommer flyttas till en ny kommittée, Produktkommittéen, som kommer ligga under sekreteraren. Sekreteraren kommer även ta över ansvaret för medlemsprodukterna.

Akademiska kommittéen kommer i framtiden att enbart fokusera på akademiska ärenden och stöda studieansvariga i sitt jobb, såsom ordnandet av seminarier och intressebevakning samt organisera samarbetet med Åa. Ordförande kommer fortsättningsvis sitta med i akademiska kommittéen, som även kommer koordinera mentorsverksamheten.

Nyt on aika kehittää ruotsinkielistä oikeustieteen koulutusta Suomessa

Lokakuu tarkoittaa Turun ruotsinkielisille oikkareille, eli ainejärjestö Stadgalle, paljon ohjelmaa, etenkin vuotuisen vuosijuhlaviikon ja sitä seuraavan vuosijuhlaviikonlopun merkeissä. Vuosijuhlaviikko on ohjelmallisesti tapahtumarikkain aika lukuvuoden aikana, ja vie meidät opiskelijat hetkellisesti pois stressaavasta opiskelusta, työstä tai mahdollisesti jostakin muusta. Viime aikoina opiskelijoiden opiskelusta johtuva stressi on ollut paljon keskustelua herättänyt aihe, sillä muun muassa odotukset suoriutua opinnoista tehokkaammin ovat lisääntyneet. Niin kutsutun yleisen stressin lisäksi, jonka voidaan sanoa vaikuttavan kaikkiin korkeakouluopiskelijoihin, erityisesti Åbo Akademin oikeustieteen opiskelijat ovat nyt yhä huolestuneimpia erilaisten negatiivisten muutosten myötä. Vaikka olenkin jo valmistunut oikeusnotaariksi Åbo Akademista ja jatkanut opintojani muualla, olen silti yhdistyksen aktiivisena jäsenenä huolestuneena seurannut Åbo Akademin oikeustieteen opiskelijoihin negatiivisesti vaikuttavaa kehitystä.

Mutta minkälainen on tämänhetkinen tilanne Åbo Akademissa? Åbo Akademin oikeusnotaarikoulutus juontaa juurensa itsenäisestä yhteiskuntatieteellisestä varanotaaritutkinnosta, joka kuitenkin 1990-luvun lopulla oikeustieteellisiä tutkintoja koskevalla asetuksella muuttui nykyiseen muotoonsa. Siksi on luonnollista, että monet pitävät edelleen oikeusnotaaritutkintoa (alempi oikeustieteellinen tutkinto) eräänlaisena erillisenä yhteiskuntatieteellisenä ammattitutkintona. Valitettavasti tätä väärinkäsitystä Åbo Akademin oikkarit saavat usein selventää ja korjata. Haluan huomauttaa tässä, että kaikki Åbo Akademin oikeustieteen opiskelijat, muutamia yksittäisiä poikkeuksia lukuun ottamatta, aikovat jatkaa maisterikoulutukseen. Stadgan laatiman jäsenille suunnatun mielipidekyselyn mukaan yleinen käsitys, että Åbo Akademin oikeusnotaarikoulutuksen valinneet eivät haluaisi juristeiksi, ja haluaisivat joko pysyä oikeusnotaareina tai vaihtoehtoisesti suorittaa valtiotieteiden maisteritutkinnon on väärä.

Yhtenäisen oikeustieteen laitoksen sijaan, oikeustieteet ovat Åbo Akademissa jaettu eri osiin. Tämä on tietysti loogista, mutta oikeustieteiden osat kuuluvat yhteiskuntatieteisiin. Tämä johtaa siihen, että Åbo Akademin oikeustieteen opiskelijoilla on vaikea saada selkeä kuva tieteenalastaan, tutkinnonrakenteestaan sekä kurssimahdollisuuksista. Tätä voisi vaikka kutsua ”pääaineajatteluksi”. Oikeustieteen opiskelijat eivät siis valitse pääainetta. Ajattelu perustuu pitkälti siihen, että oikeustieteet kuuluvat kahden suuren kauppatieteiden ja yhteiskuntatieteiden kanssa samaan tiedekuntaan. Tällöin on luonnollista, että oikeustieteet saavat sopeutua näiden kahden tieteenalan tarpeisiin. Oikeustieteiden jakaminen yksityisoikeuden, julkisoikeuden ja kansainvälisen oikeuden pääaineisiin yhteiskuntatieteellisen ajattelutavan mukaan ei siis oikeastaan palvele oikeustieteen opiskelijoiden etuja. Käytännön esimerkkinä, kaikki valinnaiset oikeustieteen opinnot ovat hajautettu ympäri yhteiskuntatieteitä opintohallintatyökalussa Pepissä. Oikeustieteen opiskelijoille ei myöskään tällä hetkellä edes tarjota johdatus- tai peruskurssia oikeustieteeseen tai oikeudelliseen ajatteluun, koska tämän hetkinen peruskurssi on suunniteltu valtiotieteen ja kauppatieteen opiskelijoille, joilla on juridinen pääaine, tai ei välttämättä edes sitä. Nykyinen järjestelmä ei ole suunniteltu oikeustieteen opiskelijoita ajatellen.

Stadga on opiskelijoiden näkökulmasta korostanut yhtenäisen oikeustieteen laitoksen tarvetta. Myös ”oikeustieteiden” sisällyttämistä tiedekunnan nimeen on ehdotettu kauppa- ja yhteiskuntatieteiden lisäksi. Ehdotus ei ole saanut kannatusta, koska se ilmeisesti ”lupaisi liikaa.” Tällä on todennäköisesti jotain tekemistä sen tosiasian kanssa, että oikeustieteen maisteritutkinto-oikeutta ei Åbo Akademilla vielä ole. Tosiasia on kuitenkin se, että nimen muutos ei johtaisi liiallisiin markkinointilupauksiin. Mehän opiskelemme oikeustiedettä riippumatta tutkinnon nimestä, eikö? Muutos parantaisi ja ennen kaikkea selventäisi vain tiedekunnan kolmea tieteenalaa, joista tiedekunta tosiasiallisesti koostuu.

Åbo Akademin oikeustieteen opiskelijoiden sisäisten identiteettiongelmien lisäksi, vieläkin vakavampia ongelmia on noussut esille koskien maisteritutkintopaikkoja. Vuosina 2020 ja 2022, Turun yliopisto ottaa käyttöön tiukempia kieli- ja arvosanavaatimuksia juuri Åbo Akademista valmistuneille oikeusnotaareille. Vaatimukset, jotka Turun yliopiston näkökulmasta ovat täysin perusteltuja sillä kyseessä on suomenkielinen yliopisto, johtavat käytännössä tilanteeseen jossa 40 % kaikista Suomen ruotsinkielisistä oikeustieteen opiskelijoista eivät enää automaattisesti saa maisteritutkintopaikkaa. Toisin sanoen, muutosten myötä ei ole enää varmuutta siitä, että 40 % kaikista tämän maan ruotsinkielisistä oikeustieteen opiskelijoista valmistuu juristeiksi. Tämä on vakava ongelma, joka uhkaa ruotsinkielistä oikeudenhoidon tulevaisuutta Suomessa. Monet täysin ruotsinkielisiltä alueilta, kuten Ahvenanmaan opiskelijat, tulevat kohtaamaan suuria ongelmia 2022 voimaan tulevien suomen kielen vaatimusten myötä. Suomen juristiyhteisön tulisi herätä tähän ongelmaan viimeistään nyt. Miten ruotsinkielisyyttä suojeleva Åbo Akademi ratkaisee tämän merkittävän juridisen osaamisen menetyksen?

Stadgan jäsenkyselyn kautta keräämät tilastot osoittavat, että suurin osa Turussa oikeustiedettä ruotsiksi opiskelevat valitsivat Åbo Akademiin ensimmäiseksi vaihtoehdokseen. Juridiikkaa ruotsiksi ja Turku olivat myös minun suurimmat toiveeni hakiessani opiskelupaikkaa. Åbo Akademin oikeusnotaarikoulutus oli houkutteleva vaihtoehto, sillä tiesin, että maisteripaikka Turun yliopistossa olisi taattu. Nykypäivänä on kuitenkin selvää, ettei oikeusnotaarikoulutuksen itsessään katsota tarjoavan työmarkkinoille riittävää pätevyyttä oikeudellisiin ammatteihin. Tästä kaikki ovat tietoisia. Toisin sanoen, maisteritutkinto on ehdoton työllistymisen kannalta. Åbo Akademin oikeusnotaarikoulutusta ei siis koeta riittävänä, ja näin ollen kaikki Åbo Akademista valmistuvat oikeusnotaarit hakeutuvat pääsääntöisesti Turun yliopistoon maisteriopintoihin.

Nykyisen struktuurin ja Turun sekä Helsingin yliopiston epävarmojen kiintiöjärjestelmien ongelma on, että niitä on aina pidetty väliaikaisina ratkaisuina, jotka eivät ole pitkäjänteisiä ja joiden käyttöönoton katsottiin aikoinaan ratkaisevan akuutteja ongelmia. Tilapäisten kiintiöjärjestelmien epävarmuus voidaan osoittaa sillä, että Turun yliopisto on nyt asettamassa tiukempia vaatimuksia, jotka uhkaavat erityisesti suomea heikosti puhuvia. Kuulostaako tämä todella kestävältä ratkaisulta? Kun kansallisessa keskustelussa puhutaan oikeustieteen opiskelijoiden stressistä koskien auskultointipaikkoja, haluan vain huomauttaa, että Åbo Akademissa oikeustieteen opiskelijat stressaavat siitä, että he ylipäänsä työllistyisivät opiskelemallansa alalla!

Yksi vaihtoehto, joka joissain määrin lisäisi varmuutta maisteripaikasta olisi sopiminen kestävistä ja pitkäaikaisista kiintiöjärjestelmistä Turun ja Helsingin yliopiston kanssa. Lisäksi arvosanavaatimuksista olisi luovuttava. Turun yliopiston mukaan Åbo Akademin oikeusnotaarit pärjäävät erinomaisesti maisteriopinnoissa, ja suomenkielinen kypsyysnäyte on harvoin johtanut ongelmiin. Mutta tämä on sinänsä epäolennaista, jos tarkoituksena on kouluttaa juuri ruotsinkielisiä juristeja. Ja tässä palaammekin Åbo Akademiin rooliin Suomen ainoana täysin ruotsinkielisenä yliopistona.

Yllä oleva kuvaus osoittaa, että nykyinen järjestelmä ei ole kestävä. Jotain pitäisi tehdä ja se pitäisi tehdä nyt. Epävarmuudesta aiheutuva stressi on asia, mitä kukaan yliopistossa ei tarvitsisi tuntea.

Opiskelijat vetoavat Åbo Akademiihin, sen johtoon sekä muihin sidosryhmiin, jotta he ymmärtäisivät opiskelijoiden nykyisen huolen ja tarpeen kehittää ruotsinkielistä oikeustieteen koulutusta. Puutteita ruotsinkielisessä opetuksessa ja kirjallisuudessa voitaisiin parantaa kansallisesti, jos Åbo Akademilla olisi mahdollisuus kouluttaa suoraan ruotsinkielisiä juristeja. Näin ollen tutkimuslähtökohdat paranisivat myös. Pula oikeasti ruotsin kieltä puhuvista juristeista oikeuslaitoksissa ja pienemmissä kunnissa on todellista. Lisäksi Åbo Akademin oikeustieteen opiskelijat ovat muihin oikkari-opiskelijatovereihinsa nähden huonommassa asemassa, koska samoja mahdollisuuksia maisteritutkinnon suorittamiseen, ja näin ollen teoriassa myös työllistymiseen ei vuodesta 2020 enää ole.

Nyt jos koskaan tarvitaan kestäviä ja pitkäjänteisiä ratkaisuja sekä konkreettisia päätöksiä, joista olisi hyötyä paitsi Turun alueelle, yliopistolle ja ruotsinkieliselle väestölle, mutta myös niille opiskelijoille, jotka tällä hetkellä ovat huolissaan opinnoistaan ja tulevaisuudestaan.

Axel Hård af Segerstad

Akateemisen toimikunnan jäsen
Hallituksen puheenjohtaja 2018 – Ämnesföreningen Stadga r.f.

Dags att utveckla den svenskspråkiga rättsvetenskapliga utbildningen i Finland

För Ämnesföreningen Stadga r.f. innebär oktobermånaden mycket program, inte minst i form av årsfestveckan och därpå följande årsfestveckoslut. Veckan är programmässigt en av de mest händelserika under läsåret, och tar oss studerande bort från stress med studier, jobb och annat liknande. Under den senaste tiden har studerandenas stress på grund av studierna varit ett omtalat ämne, då förväntningarna att prestera effektivare ökar. Utöver den så kallade allmänna pressen som kan sägas beröra alla högskolestuderande, har särskilt juris studerandena vid Åbo Akademi på grund av förändringar i diverse omständigheter fått allt mera att bekymra sig över. Som redan utexaminerad rättsnotarie, men ändå fortsättningsvis aktiv föreningsmedlem, har jag med bekymmer följt med utvecklingen som påverkat juris studerandena vid Åbo Akademi.

Åbo Akademis rättsnotarieutbildning har sina rötter i den fristående samhällsvetenskapliga vicenotarieexamen, som dock i slutet av 1990-talet i och med förordningen om juridiska examina ändrades till dess nuvarande form. Därför är det naturligt att många än idag ser rättsnotarieexamen (lägre juridisk examen) som någon form av samhällsvetenskaplig yrkesutbildning. Beklagligtvis är denna missuppfattning något som akademins juris studerande om och om igen är tvungna att klargöra och rätta till. Låt mig här påpeka att alla juris studerande vid Åbo Akademi, med enstaka undantag, ämnar fortsätta till att avlägga en juris magisterexamen. Uppfattningen att personer som väljer rättsnotarieutbildningen vid Åbo Akademi, inte ämnar bli jurister och vill endera förbli rättsnotarier eller alternativt ta en politices magisterexamen är fel, och detta påvisar statistiken insamlad av vår ämnesförening. Men hurudan är situationen vid Åbo Akademi?

I stället för en enhetlig rättsvetenskaplig institution, är rättsvetenskaperna vid ÅA indelade i olika delar. Detta är naturligtvis helt logiskt, men juridiken fördelas i olika inriktningar runtom samhällsvetenskaperna, vilket konkret leder till att juris studerande, det vill säga de som antagits till rättsnotarieutbildningen, har svårt att få en enhetlig bild över vad deras vetenskapliga område, examensstruktur och kursmöjligheter faktiskt utgörs av. Låt oss kalla detta för ”huvudämnestankegången.” Juris studerande i Finland väljer alltså inget huvudämne, utan man studerar alla olika rättsområden i det så kallade ”notarieskedet”. I ”magisterskedet” (efter ÅA) betonas däremot mera valbarhet och då har man möjlighet att inrikta sig mera i något särskilt rättsområde. Huvudämnestankegången som råder vid fakulteten bygger långt på att rättsvetenskaperna tillhör samma fakultet som de två stora vetenskapsområdena: ekonomi och samhällsvetenskap. Därmed är det naturligt att rättsvetenskaperna får tillämpa sig med dessa två stora. Att splittra rättsvetenskaperna i ”huvudämnena” privaträtt, offentlig rätt och folkrätt enligt den samhällsvetenskapliga tankegången tjänar alltså inte egentligen juris studerandenas intressen, åtminstone när man ser på upplägget av de totalt splittrade ”valbara juridiska studierna” i studiehanteringsverktyget Peppi. Inte ens en grundkurs i juridik eller juridiskt tänkande erbjuds längre för juris studerandena, eftersom grundkursen är uppbyggd att endast gynna behoven hos politices- och ekonomie studerandena med ett juridiskt huvudämne. Systemet är alltså helt klart inte uppbyggt med tanke på juris studerandena vid rättsnotarieutbildningen.

Ämnesföreningen Stadga har från studerandenas perspektiv lyft fram behovet av en enhetlig rättsvetenskaplig institution. Förslag har även lyfts fram om att inkludera ”rättsvetenskaper” i fakultetens namn. Förslaget har skjutits ner eftersom det ansetts ”lova för mycket.” Antagligen har detta något att göra med att en magisterexamensrätt i juridik ännu inte finns. Faktum är ändå att en ändring i namnet inte skulle leda till några allt för stora marknadsföringslöften. Det är ju rättsvetenskap vi studerar, oavsett vilken titel man utexamineras med eller? Ändringen skulle endast förbättra och framför allt klargöra indelningen i de tre vetenskapliga områdena som fakulteten de facto består av.

Utöver de interna identitetsproblemen som juris studerandena vid Åbo Akademi bemöter, har ännu allvarligare problem uppkommit angående de fortsatta magisterstudierna. Från och med 2020 och 2022 tar Turun yliopisto i bruk stränga språk- och vitsordskrav för Åbo Akademis utexaminerade rättsnotarier. I och med kraven, som alltså från Turun yliopistos synvinkel är helt befogade då det är ett finskspråkigt universitet, kommer 40 % av alla Finlands svenskspråkiga juris studerande inte längre att automatiskt garanteras en magisterexamensplats. Detta innebär alltså att det inte längre är säkert att 40 % av alla Finlands svenskspråkiga juris studerande som antas till en juridisk utbildning blir jurister. Detta är ett allvarligt problem som hotar den svenskspråkiga rättsskipningens framtid i Finland. Det finns en hel del juris studerande från svensktalande regioner, till exempel Åland, som kommer att få stora problem vad gäller de finska språkkraven som kommer att ställas från och med år 2022. Det är dags att juristsamhället vaknar till detta problem senast nu. Hur ska detta märkbara bortfall nu åtgärdas av Åbo Akademi, en institution vars uppgift ändå är att värna om svenskan i Finland?

Statistik som Stadga samlat visar att de flesta som studerar juridik på svenska i Åbo ville hit som sitt första alternativ. Juridik på svenska och Åbo var mina största önskemål då jag sökte studieplats. Rättsnotarieutbildningen vid Åbo Akademi var ett lockande alternativ, då jag visste att magisterexamensplatsen vid Turun yliopisto var garanterad. I dagens läge är det ändå ett faktum att en rättsnotarieexamen i sig inte på arbetsmarknaden anses ge tillräckliga färdigheter till juridiska yrken. Detta är alla medvetna om. En juris magisterexamen är med andra ord obligatorisk med tanke på sysselsättning. Den rättsnotarieutbildning som ÅA erbjuder upplevs alltså inte vara tillräcklig, och därmed söker sig alla ÅA:s rättsnotarier vidare till en magisterutbildning.

Problemet med den nuvarande strukturen och de osäkra kvotsystemen till magisterutbildning vid Turun yliopisto och Helsingfors universitet är att de alltid har setts som temporära lösningar som inte håller i längden, och som i tiderna vidtagits för att lösa akuta problem. Temporära kvotsystemens osäkerhet kan påvisas genom att Turun yliopisto nu tar i bruk striktare krav som särskilt kommer att hota dem som saknar berömliga kunskaper i finska. Låter det här verkligen som en hållbar lösning? Då det talas nationellt om juris studerandenas stress om att uppnå toppvitsord på grund av auskulteringsmöjligheter, vill jag bara påpeka att vid Åbo Akademi stressar juris studerandena nu om sina vitsord med tanke på att de över huvudtaget ska sysselsättas inom den bransch de studerar!

Ett alternativ som i viss mån kunde öka förutsebarheten om en magisterplats är genom att skapa långsiktiga avtal om kvotplatserna med Turun yliopisto och Helsingfors universitet. Därutöver borde vitsordskraven slopas. Av vad som hörts ifrån Turun yliopisto klarar ÅA:s rättsnotarier sig utomordentligt i magisterstudierna, och mognadsprovet i finska har sällan lett till problem. Men i sig är detta ändå irrelevant, om syftet är att utbilda just svenskspråkiga jurister. Och det är här vi kommer tillbaka till Åbo Akademis roll som Finlands enda enspråkigt svenska universitet.

Som ovannämnda beskrivning påvisar är det nuvarande systemet inte hållbart. Något måste göras och det måste göras nu. Stress som föranleds av osäkerhet är något som ingen på ett universitet ska behöva känna.

Studerandena vädjar till Åbo Akademi och dess ledning samt andra intressenter att inse behovet i att utveckla den svenskspråkiga rättsvetenskapliga utbildningen. Brister i svenskspråkig undervisning och litteratur kunde förebyggas nationellt ifall svenskspråkiga juris magistrar utbildades och därmed forskningsförutsättningarna vid ÅA förbättrades. Rättssäkerhetsproblemet på grund av bristen på svensktalande jurister inom rättsväsendet och ute i regionerna är verkligt. Utöver detta försätts juris studerandena vid Åbo Akademi i en sämre ställning än sina studiekamrater vid andra juridiska fakulteter, då samma möjligheter till magisterexamen och därmed sysselsättning i teorin från och med 2020 inte längre finns.

Nu om någonsin behövs det hållbara och långsiktiga lösningar samt konkreta beslut som inte endast skulle gynna regionen, universitetet och den svensktalande befolkningen, utan också de studerande som för tillfället oroar sig över sina studier och sin framtid.

 

Axel Hård af Segerstad

Medlem i Akademiska kommittén

Styrelseordförande 2018 i Ämnesföreningen Stadga r.f.

 

Albert ja tytöt: Så vinner du gulisintagningen

Förra årets gulisintagning slutade i seger för Stadga då team Albert ja tytöt (Albert, Sofia, Nelly, Marcus, Melina, Elin) kammade hem vinsten. Det var den första erkända Stadga-segern i vår historia!

Nu undrar ni säkert HUR vi lyckades med detta? Vad krävs egentligen för att vinna? Team Albert ja tytöt har samlat ihop några tips som garanterat fungerar och som kan hjälpa er på traven!

  1. FIILIS. Fiilis ger massa poäng och kan vara väldigt avgörande. Nelly, som själv ofta är punkthållare, understryker att dålig fiilis faktiskt kan bidra till minuspoäng. Och det vill väl ingen ha?! Jobba för att bygga upp lagandan, heja och kämpa på varandra! Kom ihåg vad ni som individer är bra på, ibland måste man välja till exempel två personer att utföra en uppgift.
  2. MUTOR. Mutor som alkohol eller godis uppskattas förstås alltid och kan absolut ge mer poäng. MEN för att uppnå en ännu högre nivå bör också mutorna vara på en högre nivå. Personlighet är ett stort, stort plus. Vi i team Albert ja tytöt kom på en legendarisk rapvisa som varierade beroende på vilken ämnesförenings punkt vi var på. Detta märkte vi var uppskattat, då det får punkthållarna att känna sig speciella.
  3. HA DET KUL och go all in. Det är högst sannolikt att detta är din första och sista intagning - njut. Carpe diem, YOLO osv.
  4. BJUD PÅ DIG SJÄLV. Sist, men absolut inte minst, är det viktigt att framhäva att ni måste våga bjuda på er själva! Ingen av punkterna kommer vara pinsamma eller förnedrande, men de kräver att du gör ditt allra bästa för att lyckas!

Hoppas vi även i år ser ett vinnarlag från Stadga!

Lycka till,

önskar Albert ja tytöt

 

 

Sitzguide tillsammans med evenemangsansvarige -19

 

Hej och gratulerar till den nya studieplatsen! I samband med studierna börjar även studielivet, ah så härligt! En betydande del av studielivet är förstås studie-evenemangen. Ett av det mest traditionella evenemanget är sitzen, men vad är en sitz för något egentligen?

Sitzen är en traditionell akademisk bordsfest vanligast i universitetskretsar. Under sitzen äter man en trerätters middag, sjunger snapsvisor och har ibland program i form av exempelvis ”lekar” eller presentationsrundor m.m. Centralt i sitzen är snaps, sång och gott sällskap.

Under sitzen gäller ”sitzregler” som varierar från en förening till annan. Sitzreglerna introduceras i början av sitzen av sångledarna som fungerar som ”programledare” under kvällen, det vill säga drar igång visorna, straffar olydiga och mycket mer. På de flesta sitzer får man besöka toaletten endast under en ”paus” det vill säga ”konferens”. Att använd mobiltelefon samt tala i mun på sångledare är även ofta förbjudet och straffbart. Trots dessa regler är sitzen en rolig och lättsam tillställning.

Under sitzen kan råda sittordning. Till sitzen behöver du med huvudsakligen gott humör och en sångbok.

”Dresscoden” är ofta i Stadga halare, men dresscoden nämns ofta skilt i evenemangsbeskrivningen. Var inte rädd att go all in om sitzen har ett tema. Den med bäst utstyrsel får mycket uppmärksamhet samt ära.

Helan behöver inte och rekommenderas inte att ta i samband med varje snapsvisa, endast de som man traditionellt tar helan i samband med, exempelvis ”Helan går”.

Sitzen avslutas med punsch, kaffe, efterrätt och allra sist en traditionsenlig visa.

Kom ihåg att alla någon gång varit ”sitz-amatörer” (även de allra proffsigaste gamylerna tro det eller ej) så var inte panikslagen om du inte kan alla visor och traditioner ”fresh from the womb”. Våga fråga vägledning av dina ”medsitzare” och det är bättre att sjunga lite fel än att vara tyst.

Dessutom är det viktigt att komma ihåg att ha det roligt, hålla fiilisen uppe och att maginnehållet allra helst skall hållas inom magsäcken (om du inte vill betala).

Till slut för att citera vår Ordförande -19:

”Man behöver int dricka helan, man ska påriktit respektera reglerna och sångledarna o att de e int ok att ba perseillä utan att tänka på andra...Typ...That´s it” - Emilia Rosenblad

 

Ingredienser för en garanterat lyckad sitz:

  1. Respektera dina medsitzare och ”dissa” inte någon
  2. Respektera reglerna, sångledarna samt personalen
  3. Ta hänsyn till din omgivning
  4. Håll fiilisen uppe och vid behov muntra upp medsitzare
  5. Sjung så du skulle göra Whitney Houston avundsjuk
  6. Ha det roligt och njut!

Antagningskrav till Åbo universitet

Hälsningar från studieansvariga!

Det har varit mycket tal om förnyade antagningskrav till Åbo universitet, däribland nya språk- och vitsordskraven för RN-studeranden.  Det har nu blivit bekräftat från TY:s sida att vissa ändringar i antagningen kommer att göras:

  1. Språkkravet kommer att höjas så att från år 2022 bör man ha minsta goda kunskaper i finska för att kunna bli antagen till juris magisterexamen.
  2. Vitsordet i RN-avhandlingen som krävs för att antas till juris magisterexamen fr.om. år 2020 är minst 3.
  3. Såsom tidigare kommer vitsorden och medeltal i alla kurser tas i beaktade endast om kvoten (20) fylls.

Närmare information om antagningskriterierna och om till exempel hur man kan visa tillräckliga kunskaper i finska hittar ni från TY:s hemsida. Om ni har några frågor gällande ändringar får ni gärna kontakta mig eller någon annan från styrelsen.

https://www.utu.fi/fi/opiskelijaksi/hakeminen/maisterihaku

/Elsa Mäki, studieansvarig

Projektkommittén

Hej Stadgeit! Nytt år, ny styrelse och en ny kommitté? – Ja! Det är dags att presentera ett förslag för en ny kommitté för verksamhetsåret 2019, nämligen projektkommittén! Nedan följer en kort sammanfattning av bl.a. vad projektkommittén skulle ha för uppgifter, så se till att du befinner dig på vårmötet den 19.2 för att höra mera och rösta!

Vilka uppgifter har projektkommittén? 

Projektkommittén skulle ha som uppgift att sköta designen och beställningen av Stadgas medlemsprodukter. Utöver detta skulle det falla på projektkommitténs ansvar att fixa andra större och mindre projekt som kräver kreativt arbete. Projektkommittén skulle också arrangera barfester eller andra större projekt utanför Stadga tillsammans med projektansvarige och ordförande. Verksamhetsår 2020 skulle projektkommittén ersätta pulka arbetsgruppen, och därmed ta över arbetsgruppens uppgifter.

Varför behöver Stadga en projektkommitté?

Stadgas synlighet är något som absolut är värt att satsa på. Vi syns också genom Stadga-produkterna vi bär, och därmed är det viktigt att dessa produkter med jämna mellanrum uppdateras! Stadga borde absolut vara mera synligt med på större evenemang som t.ex. barfester. Chansen att våra produkter hålls snygga och att vårt deltagande i större evenemang förblir en succé kräver att det är flera som deltar i processen!

Vem kan vara med i projektkommittén?

Ifall projektkommittén påbörjar sitt arbete redan under verksamhetsåret 2019 kommer det att finnas 4 platser. År 2020 kommer platserna att vara flera. Jag önskar att alla Stadgeiter som är intresserade av b.la. design, är kreativa av sig och har idéer till nya produkter eller nya projekt söker till projektkommittén!

För övriga frågor vänligen ta kontakt med Sofia via projekt@stadga.fi.

Vem är Stadgas styrelse 2019?

Året har nu bytt till 2019 och Stadga har givetvis också valt en ny styrelse för året. Men vem är det egentligen som kommer att ansvara för Stadgas verksamhet och representera vår ämnesförening? Tack vare dessa frågor har du möjligheten att lära styrelsemedlemmarna på djupet...

Frågor:

1. Beskriv dig själv med 3 ord  2. Om du skulle spendera dagen i någon annans skor, vem skulle det vara och varför?  3. Vad gör dig glad?  4.Favoritlåt och varför?  5. Secret skill?  6. Vad hittar man alltid i ditt kylskåp?  7. Favorit snapsvisa?  8. Favorit drink?  9. Bästa stadgaminne?  10. Hur tränar du helst?

Emilia (Rufus brukar kalla mig för bl.a. Pelle ibland)

1. Ivrig, stressad, rastlös
2. Donald Trump. Det vore spännande att se till hurdana extremiteter man kan ta sitt beteende som president utan att man blir avsatt. Dessutom skulle jag vela se hur han blir bemött av andra människor.
3. Rödvin, ost, choklad och netflix.
4. Queen – Don’t stop me now. Favoritlåt främst för att jag såg Bohemian Rhapsody och är nu ledsen att jag inte upplevt en Queenkonsert.
5. Är otroligt begåvad på att söndra varenda ett dokument som existerar på Word, t.ex. genom att låsa ut mig från dokument som endast existerar på min dator, få Stadgas logo att falla i bitar när jag lägger in det i ett dokument och oåterkalleligt söndra hela min övningsuppsats. Behöver ni hjälp med Word får ni gärna konsultera mig 🙂
6. Vitlök, för ingen mat är bra utan vitlök och smör + ost för man kan alltid leva på smörgåsar.
7. ”Jag har aldrig vart på snusen”

8. Aperol Spritzz, men har även börjat bli lite lurad till att tycka om GT.
9. Jag har 1000 och åter 1000 härliga Stadgaminnen, många från gulisåret, många från tutorskapet, massor från året som sekreterare, alla fester, alla människor.. Jag kan inte välja ett Stadgaminne att dela med mig av, för Stadga har gett mig så mycket. Älskar er alla <3
10. Jag tränar helst inte (just nu), men brukar uppskatta CampusSports ledda träningstimmar. Har inte självdisciplin nog att träna på egen hand, så måste ha någon skrika på mig och känna skam ifall jag inte gör det jag borde.

Melina aka Mellu

1. Humoristisk, glad, flummig
2. Måste nog säga Arman Alizad! Jag tycker det skulle vara superintressant att få besöka så många ställen som han gör, träffa människor med olika bakgrunder och ta del av helt främmande kulturer. Skulle säkert vara en väldigt ögonöppnande upplevelse!
3. Vin, naturen, musik, familjen, mina hundar och vänner
4. Jag lyssnar på musik största delen av min tid så det är verkligen svårt att endast välja en enda låt! Det får bli klassikern Sultans of Swing av Dire Straits för att den helt enkelt är en bra klassiker som man inte tröttnar på. Eller någon av Florence + Machines låtar, för att dom alla är så otroligt vackra och tilltalande.
5. Jag är faktiskt rätt så teknisk av mig och är lite datanördig typ, nån måste ju kompensera Emilia. 😀 Sen är jag också bra på att skola hundar haha.
6. Pepsi Max. Förutom detta så brukar det också alltid finnas hummus, sallad och havremjölk
7. Ko-ko-ko-koskenkorva
8. Aperol spritz - blev av någon anledning en väldigt bekant drink under höstens förfester.
9. Egentligen hela gulishösten om man får välja det! Gulisintagningen var definitivt en av höjdpunkterna (go Albert ja tytöt! 😉 ). Likaså var Stadgas årsfest och sillis väldigt minnesvärda upplevelser på många sätt! Även många små stunder har varit härliga, till exempel kansliturerna och när man "läst" tillsammans med andra stadgeiter.
10. Jag springer helst, gärna ute i skogen med hunden! Gör gärna nån form av intervallträning.

Sofia Casagrande, tuttavallisemmin Soffi

1. Lojal, målmedveten & empatisk
2. Blair Waldorf från Gossip girl. Varför? -jo, skorna, kläderna, New York och inte skulle Chuck Bass heller vara ett minus.
3. Vänner, familj och ett städat hem, bland annat.
4. John Mayers version av Free fallin', för att den är den mest spelade låten från mina listor. Måste dock också nämna Ay Ay Ay av Teflon Brothers #omatilahaltuun.
5. Mer eller mindre dåliga dad jokes.
6. Ketchup, vichy och mandelmjölk
7. Danska visan p.s denna sång borde läggas till i sångboken.
8. Inget slår en kall Pepsi Max, men från baren beställer jag helst en GT
9. Det finns så många, men en höjdpunkt var nog då team Albert ja tytöt tog hem segern i gulisintagningen. Måste också nämna SAKKE18 fastän jag inte vet ifall den helt räknas som ett stadgaminne 😉
10. Lenkki, tennis eller simning. På somrarna försöker jag också spela golf.

Samuel ”Samppaboi”

1.”Kyllä se siitä”
2. Harvey Specter, ingen förklaring nödvändig
3. Att efter ett tent få höra kompisarna säga ”vi kunde heller ingenting”
4. KAJ – Kom Ti Byin, påminner mig om ljuva Österbotten
5. Omedvetet snooza i sömnen och försova sig brutalt
6. Dronningholm Aprikoosimarmeladi
7. Det är juh Stadga
8. Vatten
9. Gulishösten
10. Framför Netflix genom att turvis lyfta chipsskålen och cokistölkkin

Nelly Karhunen aka Nelly Kauranen/Karhula

1. Sprallig, glad, snäll
2. Instinktivt skulle jag säga Carrie Bradshaw för att hon har fina skor, men på grund av grupptryck är jag tvungen att säga någon lite mer inflytelserik, typ Jack Sparrow. Jag är faktiskt avundsjuk på hans förhandlingsförmåga och dessutom vore det vara ganska så trevligt att segla ute på medelhavet.
3. Många saker gör mig glad. Söndag morgnar med amerikanska pannkakor, goda människor, rättvisa, djur, att dansa, musik och soliga dagar i skärgården eller kvällar på en åbåt på våren.
4. Svårt att välja en favoritlåt men Sleigh ride av johnny Mathis, Dancing in the moonlight av Toploader och A Sunday kind of love av Etta James fungerar alltid som mina stämningshöjare.
5. Jag har hört att jag är bra på att nätshoppa, komma ihåg irrelevant fakta samt prokrastinera. Dessutom är jag väll helt okej på att sjunga fastän jag inte gör det framför andra människor, men det gör det väll till en secret skill.
6. Oatly ikaffe, appelsinsaft och tomater
7. Värdinnans skål förstås 😉 På stark andra plats är nog Spritbolaget.
8. Cosmopolitan i Blanko eller Napue gin&tonic
9.Jag har jätte många härliga minnen från det senaste halva året men de bästa har nog säkert varit att lära känna alla härliga människor, lilla exkun och definitivt gulis intagningen. Årsfest veckoslutet var ju också alldeles toppen!
10. Allra helst dansar jag men på våren och sommaren kan en joggingtur vid ån eller i skogen vara det bästa. Det är också viktigt att träna snapsmuskeln med hjälp av lätta tyngder.

Elsa aka Stadgas grandma (pappa kallar mig Pentti Punttinen)

1.Solig, ambitiös, tankspridd
2.Hermione Granger så att jag kunde använda magi och vara smart
3.Min mormors hund Bertha the Bostonterrier
4.LSD - Audio ft. Sia, Diplo, Labrinth på grund av att den är bra
5.Jag är jätte bra på att identifiera olika hundraser
6.Vichy, Prosecco och Aperol
7.Kokokokoskenkorva
8.Aperol Spritz
9.Lilla exku <3

10.Jag deltar i spinning

 

 

 

Minni (mina kompisar kallar mej för Minski men min mamma brukar kalla mej för minnipinni :D)

1.Glad, modig, ambitiös
2.Serena Williams för att få veta hur det känns att spela tennis på hennes nivå
3.Mina nära och kära
4.Det varierar varje dag eller varje vecka men på sistone har jag lyssnat mycket på I Want To Break Free - Queen
5.Jag vet mycket om vin
6.Mango, philadelphia och prosecco
7.Helan
8.Prosecco
9.Stokis exku 🙂
10.Tennis och bodycombat

ÄR DU OCKSÅ MED I STADGAS KOMMITTÉER NÄSTA ÅR?

 

Är du intresserad av att aktivt delta i Stadgas verksamhet nästa år, men inte riktigt har koll på vad kommittéarbetet går ut på? Nedan kan du läsa en kort beskrivning av vad de olika kommittéerna har för uppgifter. Om du fortfarande har frågor svarar alla i styrelsen mer än gärna på alla dina funderingar.

Kommittémedlemmarna kommer att fastställas på Stadgas decembermöte som i år ordnas den 17.12 kl. 18 i Domvillan. Intresseanmälan för kommittéerna kan göras på förhand genom att fylla i ditt namn under alla de kommittér du är intresserad av i följande dokument:

DU KAN ANMÄLA DIG TILL KOMMITTÉRNA GENOM ATT KLICKA HÄR

 

1. Akademiska kommittén

Akademiska kommitténs uppgift är att tillsammans med studieansvariga och ordförande, nästa år alltså Elsa och Emilia, ordna akademiskt program för föreningens medlemmar. Det kan vara allt från seminarier och debatter till att ordna mindre formella evenemang som Graduation Party. En viktig del av akademiska kommitténs arbete är även intressebevakningen. Akademiska kommittén deltar även i planering av föreningens alumniverksamhet, som ordförande Emilia har hand om nästa år. År 2018 ordnades ett antal seminarier, Graduation Party, en Åbo-exkursion tillsammans med ELSA Turku och ett cocktailtillfälle för våra alumner på advokatbyrå Roschier.

2. Evenemangskommittén

Evenemangskommittén hjälper evenemangsansvariga med att planera olika sorters aktiviteter samt förverkliga evenemangen. Till exempel som värd(inna) får du hjälpa till att fixa maten för sitzer eller hjälpa till i köket och med serverandet under sitzerna. Ifall du däremot gillar att delta i spelturer, kan du som idrottsansvarig hjälpa till med ordnandet av spelturerna i praktiken, samt vara med och utveckla Stadga Sport -verksamheten.

3. Redaktionskommittén

Redaktionskommittén hjälper chefredaktören, dvs. informationsansvariga med att sammanställa Stadgas medlemstidning Stadgaensium. Du kan bland annat hjälpa till med att brainstorma ideér, skriva artiklar eller fixa tidningens layout.

4. Rekryteringskommittén

Rekryteringskommittén hjälper sekreteraren med ordnandet av prepkursen samt rekryteringsverksamheten. Som medlem av rekryteringskommittén hjälper du till med bl.a marknadsföringen av prepkursen, att sammanställa prepkursmappen, rätta simulerade inträdesproven och hjälpa till med andra praktiska saker under prepkursveckan. Du får även besöka gymnasier och berätta om rättsnotarieutbildningen, som universiteten sedan står för.

 5. Resekommittén

Resekommitténs uppgift är att hjälpa studieansvariga med att ordna stora och lilla exkun. En stor del av arbetet består av att planera vart, när och hur exkursionerna kommer att ordnas. Dessutom hjälper kommittén studieansvariga med bl.a. marknadsföringen av exkun och anmälan.

Kommittémedlemmarna bär huvudansvaret för att fixa besöksmålen. Efter att kommittén har kollektivt beslutat vart besöken kunde ordnas, kontaktar varje kommittémedlem några besöksmål, och upprätthåller därefter kontakten fram tills själva exkun . Kommittén ska även se till att allt går smidigt under exkursionerna.

6. Årsfestkommittén

Årsfestkommitténs arbete går ut på att i samarbete med ansvarig styrelsemedlem, nästa år projektansvarige Sofia, ordna Stadgas årsfest med tillhörande sillis. Årsfestkommittén kommer också med idéer om hur årsfestveckans program kan se ut. Kommittén hjälper till med de praktiska förberedelserna när årsfesten.

7. Pulka arbetsgrupp

År 2018 deltog Stadga för andra gången med sin mini-Domvillan-pulkkan. Nu skulle det behövas ett gäng duktiga stadgeiter, som tillsammans med Sofia kan förverkliga vår pulka för Fastlaskiainen 2019 på ett minst lika bra sätt. Det är alltså frågan om ett kortare projekt där arbetsgruppen tillsammans planerar, skaffar material och bygger pulkan som de sedan tillsammans får rulla nedför backen under själva evenemanget. Önskvärt att du är endera händig eller kreativ.

Välkommen till Stadga!

Hej gulis! Först och främst ett stort grattis till dig! Du har kommit in till rättsnotarieutbildningen vid Åbo Akademi för att studera juridik. Detta är något du kan vara otroligt stolt över, eftersom alla inte har eller får denna möjlighet som du nu har. Bakom antagningen finns säkerligen timtal med läsande och förberedande inför inträdesprovet och det är välförtjänt att nu njuta av studietiden och särskilt det rika studielivet i Åbo.

Det är ingen överdrift då man talar om Åbo som Finlands bästa studiestad. Den tvåspråkiga stadens två universitet och studieliv erbjuder ändlöst med möjligheter både gällande studierelaterade samt mindre seriösa evenemang. Det gäller att genast i början ta tag i och uppleva så mycket som bara möjligt. Det gjorde jag, då jag efter armén flyttade till Åbo från huvudstadsregionen. Jag har aldrig ångrat mitt beslut.

Ämnesföreningen Stadga r.f. är föreningen för juridikstuderandena vid Åbo Akademi och också för dem som efter tiden vid Åbo Akademi bedriver magisterstudier på något annat universitet. Stadga finns till för att stöda dig i studerandet samt bevaka dina intressen både relaterat till studie- och arbetslivet. I förhållande till de andra föreningarna på ÅA och de andra juridiska föreningarna i Finland är vi ganska små, men vår interna gemenskap och vänskap är något de andra föreningarna avundas över. Alla känner alla och alla är vänner med alla. På campus är vi kända för just dessa egenskaper, och vi bär detta rykte med stolthet. Hela Stadga-familjen önskar dig varmt välkommen med i gemenskapen!

Speciellt kansliturerna i Domvillan som ordnas en gång i veckan är ett utmärkt tillfälle att stifta bekantskap med andra stadgeiter. Domvillan, som alltså är huset för de rättsvetenskapliga ämnena vid Åbo Akademi, är utöver sina föreläsningssalar och bibliotek en mötesplats för juridikstuderande och professorer. Det är där vi stadgeiter känner oss hemma.

Som gulis kommer din första introduktion till Stadga att vara under studieorienteringsveckan. Gulishösten har hittills varit den bästa tiden i mitt liv, och jag kan inte betona tillräckligt hur roligt det var att delta på allt program som ordnades. Som medlem är du berättigad att delta på Stadgas alla evenemang och annat program under din studietid. Stadga ordnar en mångfald med program, vilket betyder att du garanterat hittar det som passar dig bäst oavsett om du gillar att festa, idrotta, studera eller eventuellt allt på samma gång. Jag uppmanar just dig att modigt och aktivt delta i vår verksamhet. Det är mycket sannolikt att människorna du träffar under din studietid blir dina vänner för livet eller möjligen dina arbetskollegor i framtiden.

Som erfaren föreningsaktiv måste jag framför allt påpeka att aktivitet är otroligt roligt. Därutöver är de lärorikt på många sätt, och mycket uppskattat både bland studerande och arbetsgivare. Alla hittar vi vår plats inom gemenskapen och tillsammans skapar vi en helhet som är Ämnesföreningen Stadga.

Avslutningsvis vill jag bara ännu en gång gratulera dig stort för din studieplats och önska dig hjärtligt välkommen med i Ämnesföreningen Stadga. Bered er nu för hösten och njut av studietiden. Vi ses!

 

Axel Hård af Segerstad, RN

Ordförande

Ämnesföreningen Stadga r.f.